Smakprov
141 sidor skrivna. Senaste veckan har jag skrivit 15 sidor. Planen är att skriva minst fem sidor i veckan och det målet har jag klarat galant.
I morgon sjösätter vi vårt jobb-projekt genom att hålla i två utbildningsdagar. Jättekul!
Sov inte mycket i går natt. Ovan vid den plötsliga värmen och fåglarna som kvittrade utanför en öppen fönsterlucka. Hoppas det går bättre att sova inatt.
Ett litet smakprov från det kapitel jag håller på med:
Till och med dagen innan skolan börjar, trivs jag bra i vårt nya hem. Jag ser fram emot att börja i en ny klass och få nya kamrater. Tycker att det känns bra att jag i alla fall känner Ingemar. Kanske är jag lite kär i honom och han är alltid snäll mot mig.
Första skoldagen släpper mamma av Åke och Evy vid Fridhemsskolan och kör sedan uppför Stationsgatan där jag och Ove får kliva av utanför Ringelskolan. Pappa är redan på sitt arbete och mamma förklarar att det blir svårt för henne att, med tre små barn, följa med. Istället ber hon Ove ta hand om sin lillasyster. Ove tar sitt uppdrag på allvar och söker frimodigt upp några flickor som går i den klass jag ska börja. De står i en ring och hela skolgården är fylld av barn från klass ett till sex. Ringelskolan är mycket större än Alviksskolan. I Alvik var vi åtta elever i klassen men här är vi 25 och ändå finns det ytterligare två klasser som börjar fyran.
När Ove försäkrat sig om att han hittat flickor från min klass, säger han till dem att ta hand om mig, för det är min första dag i skolan. Ingen av flickorna svarar, ingen hälsar på mig. De fortsätter prata med varandra och jag står osäker utanför ringen. Ove går för att söka upp sin egen klass och aldrig har jag känt mig så övergiven som jag känner mig i denna stund.
Det är först nu jag tittar ner på mina kläder. Ingen annan har klänning eller kjol – bara jag. De bruna, slitna promenadskorna är fortfarande för stora. Hela sommaren har jag sprungit barfota och bara haft dem på mig när vi åkt på möte eller för att hälsa på någon. Instinktivt förstår jag att jag är fel. Ingenting är likadant på Ringelskolan som det var i Alvik. Här är jag inte bara fel – jag är ingen.
/Iva
